Snuvad på det normala.

Igår köpte jag expressen (STORT undantag, köper oftast aftonbladet som inte är en högertidning)
Jag läste där om en familj där föräldrarna seriöst övervägde att skönhetsoperera sin tvååriga dotter med Downs syndrom. Min första tanke var "Vilka hemska människor!"
Flickan kommer ju alltid ha Downs syndrom och vara en underbar individ med eller utan operation, frågan är bara den: Vad säger att hon inte kan bli lika älskad utan? Kommer inte de andra barnen som ser en "normal" flicka som inte beter sig på samma sätt som dem bli mer och mer otrevliga och elaka mot henne?

Idag kom jag dock på mig själv... Jag skulle själv ge allt för att få se normal ut.
Mitt högra öga är ett s.k. "Lazy Eye" muskeltrådarna till det ögat är inte tillräckligt starka för att hålla ögat på plats. Därför pekar mitt ena öga utåt.
När jag var två år blev jag opererad första gången.
Efter tre år bar det av igen, jag hade en mycobakterie i halsen som gjorde att jag fick en knöl stor som ett kalkonägg på halsen.
Jag opererades 3 gånger för denna.
Sövdes 5.
Jag var livrädd för sjukhus, men mest av allt fruktade jag de hemska läkarna.

En kort tid efter detta blev min mamma tillfrågad om vi ville göra en skönhetsoperation så att min skelning inte skulle synas, med tanke på min tidigare historia med läkare så frågade hon om vi kunde vänta tills jag blev äldre. Läkaren svarade då att det skulle gå jättebra och att resultatet skulle bli mycket bättre ju äldre jag var.

Tack för den lögnen Skellefteå Lasarett.

För några år sedan var vi på ögonkliniken och bad dem göra operationen, de vägrade.
Helt och hållet vägrade.
De sa att jag kunde få operationen om vi bekostade den själva.
Som de sa: Vi betalar inte skönhetsoperationer.

Hade de upptäckt vad felet på mina ögon var innan jag var 4 år hade jag kunnat se med båda mina ögon samtidigt idag.

Jag är besviken.
Ska göra ett nytt försök nu, ringde dock imorse till dem och de förklarade att för att få träffa en läkare skulle jag måsta gå till en optiker först för att få en remiss.
Varför ska jag måsta gå till en optiker för att få träffa en läkare för att diskutera en operation?!
Jag var så upprörd att jag tog en cigarett för att stilla min vrede.

Nej fy för lögner inom vården!
Och kanske borde vi alla fundera en stund på vad som är normalt och varför normalt alltid ska vara bäst.